Abstraktionens olika dimensioner


Toni Hautamäkis utställning Frihet på Galleria Aski presenterar konstnärens tolkningar av de sju[i] dödssynderna. Dessutom introducerar Hautamäki ett nytt sätt att måla där geometrisk precision möter slumpmässighet.

Hautamäki har länge varit inspirerad av Josef Albers (1888–1976) färglära, men nu kombinerar han på ett oväntat sätt abstrakt och geometriskt färgmåleri med stänk. Idén relaterar till den amerikanske tonsättaren John Cages (1912–1992) intresse för den kinesiska Förvandlingarnas bok. Tonsättaren strävade efter att avstå från personliga beslut och i stället närma sig slumpen genom att använda den kinesiska textens idé om slumpmässighet som vägledning i sitt arbete. Hautamäkis stänk är en hyllning till slumpen och den konstnärliga friheten som möjliggör möten mellan olika världar.

För Toni Hautamäki är den konstnärliga frihetens betydelse en central etisk och konstnärlig fråga, eftersom han i sina verk behandlar allmänna etiska frågor, upplevelsen av skönhet, färgens betydelse samt de problem som det postkapitalistiska samhället orsakar. Den sistnämnda aspekten belyses av följande tanke som den amerikanske lingvisten och filosofen Noam Chomsky (1928) uttrycker i The Future of the State (2006): ”I dag har vi tillräckliga tekniska och materiella resurser för att tillfredsställa människans djuriska behov. Däremot har vi inte utvecklat de kulturella och moraliska resurserna – eller de demokratiska formerna för samhällets organisering – som skulle göra det möjligt att använda vår materiella rikedom och makt på ett humant och rationellt sätt.” Chomsky sätter ord på det som är problematiskt i samtiden: hur kan vi hitta sätt att agera och lösningar för att rädda demokratin och mänskligheten i en girighetens tidsålder?

I utställningen Frihet presenterar konstnären också sina egna tolkningar av de dödssynder som frodas i vår tid, en tid som dyrkar girighet och kortsiktighet. Under sin arbetsprocess har Hautamäki haft följande tanke av den amerikanske författaren Mark Twain (1835–1910) i åtanke: ”Av Guds nåd har vi i detta land dessa tre oskattbart dyrbara ting: yttrandefrihet, samvetsfrihet och förståndet att aldrig använda någondera.” Hautamäki lyfter fram individens ansvar i att hantera stora etiska frågor i vardagen. Konsten är ett av sätten att uppmärksamma hur människan samtidigt har både frihet och ansvar för sina handlingar och val.

Toni Hautamäki beskriver sin arbetsprocess på följande sätt: ”Jag strävar efter att skapa verk där både mikrokosmos och makrokosmos kan uppfattas samtidigt. Med detta sätt att måla försöker jag återskapa naturen och dess processer eller sätt att framträda. Slumpmässigheten i stänktekniken skapar ett organiskt bildspråk som kan tänkas återge det till synes slumpartade sätt på vilket naturformer existerar.”

Frihet presenterar en förnyad Hautamäki, som ändå visar hur det är möjligt att förbli trogen sin konstnärliga linje och samtidigt hitta nya och överraskande inslag. Hautamäki visar varför det är meningsfullt att tala om levande konst – konst som för människor dit de inte förväntar sig att hamna. Konstnären presenterar dödssynderna, men ansvaret för våra handlingar förblir vårt eget. Detta fångar kärnbudskapet i konstnärligt arbete och ansvarstagande: i konsten råder frihet, men den ger oss inga handlingsanvisningar, utan erbjuder nya tankar, upplevelser och känslor. Poeten Aaro Hellaakoski (1893–1952) sammanfattade detta på sitt berömda sätt i diktsamlingen Huojuvat keulat (1946): ”Den som går på vägen är vägens fånge / Endast den ospårade snön är fri.

FD Juha-Heikki Tihinen


[i] I konstnärens tolkning är dödssynderna åtta till antalet.

Ett konstnärssamtal är söndagen den 18 januari kl. 15–16. Välkommen!

Webbsida: https://artbytonihautamaki.blogspot.com/

Instagram: artisttonihautamaki